Det är inte längre fråga om antisemitismen på nytt ska breda ut sig. Politiker har under flera år varnat för ökad antisemitism. Nu kan de sluta med det och istället konstatera att antisemitismen är på plats. Jag tror det är viktigt att nu våga erkänna hur illa det är och istället ägna tid och kraft åt att bekämpa den. Här har Svenska kyrkan som politisk maktfaktor en verklig chans. Tänk att nu få lyfta dokumentet Guds vägar.
Tyvärr blev det inte mer än ett beslut i kyrkomötet år 2001. Bakgrunden var att Svenska kyrkans teologiska kommitté 1993 fått i uppdrag att utreda Svenska kyrkans relation till det judiska folket. Kommittén arbetade med detta under åren 1994-1998. Slutsatsen och beslutet blev att Svenska kyrkan tog avstånd från ersättningsteologi och antisemitism.
Det som hände i praktiken var emellertid att dokumentet föll i glömska och inte alls nådde medlemmarna. Istället har palestinska ersättningsteologer beretts plats. År 2009 publicerade dessa ett Kairosdokument som ensidigt driver propaganda mot Israel. Dokumentet översattes raskt och Svenska kyrkan svarade välvilligt på ropet från palestinierna. I svaret som undertecknades av biskopen Hans-Erik Nordin utlovades att Svenska kyrkan skulle höja sin röst, justera sin teologi och kräva ett slut på ockupationen. I handling betydde det att bojkotta israeliska apelsiner odlade på ockuperat område. År 2012 lyckades kyrkopolitikerna genom beslut kräva ett slut på ockupationen och att uppmuntra den svenska regeringen att stödja Palestinas fulla medlemskap i FN. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda folket.
År 2013 distribuerade Svenska kyrkans internationella arbete en liten "andaktsbok" till alla församlingar skriven av palestinska ersättningsteologer, bland andra prästen Mitri Raheb som förra veckan mötte vår ärkebiskop. Biskop Hans-Erik Nordin skrev förordet. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda folket.
I mars månad 2014 fick prästen Annika Borg nog. Hon skrev i Kyrkans Tidning under rubriken "Rädda hedern med Guds vägar". Hon påminde om kyrkomötets beslut att vara mot ersättningsteologi och antisemitism. I anledning av prästen Mitri Rahebs Sverigebesök återkom hon med en debattartikel i DN 7 februari 2015. Rubriken var upplysande "Svenska kyrkan talar med kluven tunga om judar". Nu publicerar Svenska kyrkans bokförlag Verbum också Mitri Rahebs bok "Tro under ockupation - palestinsk bibeltolkning". Borg skriver att det är en hemsk bok som innehåller hatpropaganda.
I ett svar dagen efter replikerar biskop Hans-Erik Nordin med att Svenska kyrkan håller två bollar i luften samtidigt. Det är samma politiska hållning vår nuvarande vänsterregering driver, knappast en tillfällighet att regeringen och kyrkopolitikerna samarbetar så väl. Kyrkopolitikerna och deras i detta fall springpojkar biskoparna har lyckats avfärda den teologiska kommitténs arbete, kyrkoskrivelsen från 2001 och istället styrt in på vänsterregeringens politiska linje. Bra jobbat av Svenska kyrkans ledning må jag säga. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda. Kan det bli mer tydligt?
Annika Borg fick en slutreplik i DN den 13 februari 2015. Där skriver hon om att Svenska kyrkans ledning inte har mandat att driva sitt särintresse, att släppa fram och att odla ersättningsteologi, politisk historierevisionism och Israelhat.
Svenska kyrkan är en politisk maktfaktor, men varifrån får den sin makt?
Tyvärr blev det inte mer än ett beslut i kyrkomötet år 2001. Bakgrunden var att Svenska kyrkans teologiska kommitté 1993 fått i uppdrag att utreda Svenska kyrkans relation till det judiska folket. Kommittén arbetade med detta under åren 1994-1998. Slutsatsen och beslutet blev att Svenska kyrkan tog avstånd från ersättningsteologi och antisemitism.
Det som hände i praktiken var emellertid att dokumentet föll i glömska och inte alls nådde medlemmarna. Istället har palestinska ersättningsteologer beretts plats. År 2009 publicerade dessa ett Kairosdokument som ensidigt driver propaganda mot Israel. Dokumentet översattes raskt och Svenska kyrkan svarade välvilligt på ropet från palestinierna. I svaret som undertecknades av biskopen Hans-Erik Nordin utlovades att Svenska kyrkan skulle höja sin röst, justera sin teologi och kräva ett slut på ockupationen. I handling betydde det att bojkotta israeliska apelsiner odlade på ockuperat område. År 2012 lyckades kyrkopolitikerna genom beslut kräva ett slut på ockupationen och att uppmuntra den svenska regeringen att stödja Palestinas fulla medlemskap i FN. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda folket.
År 2013 distribuerade Svenska kyrkans internationella arbete en liten "andaktsbok" till alla församlingar skriven av palestinska ersättningsteologer, bland andra prästen Mitri Raheb som förra veckan mötte vår ärkebiskop. Biskop Hans-Erik Nordin skrev förordet. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda folket.
 |
| Den palestinske prästen och ersättningsteologen Mitri Raheb |
I mars månad 2014 fick prästen Annika Borg nog. Hon skrev i Kyrkans Tidning under rubriken "Rädda hedern med Guds vägar". Hon påminde om kyrkomötets beslut att vara mot ersättningsteologi och antisemitism. I anledning av prästen Mitri Rahebs Sverigebesök återkom hon med en debattartikel i DN 7 februari 2015. Rubriken var upplysande "Svenska kyrkan talar med kluven tunga om judar". Nu publicerar Svenska kyrkans bokförlag Verbum också Mitri Rahebs bok "Tro under ockupation - palestinsk bibeltolkning". Borg skriver att det är en hemsk bok som innehåller hatpropaganda.
I ett svar dagen efter replikerar biskop Hans-Erik Nordin med att Svenska kyrkan håller två bollar i luften samtidigt. Det är samma politiska hållning vår nuvarande vänsterregering driver, knappast en tillfällighet att regeringen och kyrkopolitikerna samarbetar så väl. Kyrkopolitikerna och deras i detta fall springpojkar biskoparna har lyckats avfärda den teologiska kommitténs arbete, kyrkoskrivelsen från 2001 och istället styrt in på vänsterregeringens politiska linje. Bra jobbat av Svenska kyrkans ledning må jag säga. Inte ett ord om det judiska folket som det av Gud utvalda. Kan det bli mer tydligt?
Annika Borg fick en slutreplik i DN den 13 februari 2015. Där skriver hon om att Svenska kyrkans ledning inte har mandat att driva sitt särintresse, att släppa fram och att odla ersättningsteologi, politisk historierevisionism och Israelhat.
Svenska kyrkan är en politisk maktfaktor, men varifrån får den sin makt?