Reformera Svenska kyrkan

Rubriken kanske förvånar.  Är det vad jag vill? Ja, uppriktigt. Är det vad jag tror är möjligt?  Jag vacklar,  men låt mig göra ett försök. Efter att jag skrivit denna blogg fick jag Kyrkans Tidning 23/2016 och läser till min glädje biskop Biörn Fjärstedts debattartikel. Rubriken lyder "Dags för Svenska kyrkan att börja om från början" och i ingressen står att läsa: "Läget i Svenska kyrkan kräver en radikal förändring, en nystart som i reformationsuppgörelsen på 1500-talet". Du kan läsa artikeln i sin helhet genom att klicka här.

Är det möjligt att reformera Svenska kyrkan? Jag kan tänka hur en sådan reformation skulle se ut. "Min" reformation skulle skilja sig mycket från 1500-talets. Den skulle rikta in sig på strukturerna, på själva organisationen, snarare än bekännelsen. Jag älskar Svenska kyrkan - sådan hon är enligt sin bekännelse och som jag som ung lärde känna henne. Kanske skulle jag vilja omprioritera bekännelsens artiklar något, anpassa dem till vår tid, förstärka någon och tona ner en annan. Jag skulle vilja se en reform-katolsk kyrka med full gemenskap både med den romerska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Komma ur den tvångströja, den förnedring och sekterism Svenska kyrkan nu upplever. Här kommer lite radikala förslag. Kanske något att motionera om?

• Först skulle jag ta bort den särskilda lagen om Svenska kyrkan. Kyrkan är till sitt väsen inte öppen och inte demokratisk. Kyrkans högsta ämbete är biskopens. Denne ska vara insatt i det apostoliska, i full gemenskap med övriga biskopar i Kristi kyrka, inte avvika. Biskopen kallas, utses och väljs av prästerna och gudstjänstfirarna. De senare kan i och för sig organiseras demokratiskt. Vi skulle kunna utveckla en kyrklig demokrati.

• Kyrkomötet skulle i förlängningen vara ekumeniskt. Det kan ordnas generöst så att lekmännen får 50% och prästerna/diakonerna 50%. Utöver dessa finns biskoparna med utslagsröst.

• Dopet skulle knytas till tron. Tron skulle vara förutsättningen för dopet. Jag talar självklart om Kyrkans tro, men sedan också om kandidatens tro. Talar vi om omyndiga personer måste faddrarna vara äkt-kristna och kunna gå i god för lärjungaträningen. "Jesus Kristus, den korsfäste och uppståndne kallar dig nu att vara hans lärjunge. Tag emot korsets tecken på din panna, din mun och ditt hjärta."

• Syndabekännelsen och avlösningen praktiseras främst i hushållen som består av 10-15 personer. Flera hushåll går samman. När den sakramentala bikten praktiseras kallar man in prästen.

• Konfirmationen behöver individualiseras så den leder till ett vuxet liv "i Anden", i gemenskap med andra kristtrogna på den lokala platsen. Lokalt behöver församlingen organiseras i hushåll, husförsamlingar och ekumeniskt. På söndagen kl 11.00 samlas alla till Högmässa.

• Äktenskapet, liksom prästvigningen, är sakramentala handlingar och behöver återerövras.

• Nattvarden celebreras av biskopen. Biskopen delegerar firandet av nattvarden till prästerna som celebrerar i husförsamlingarna. När celebrationen sker i kyrkbyggnaden är den ekumenisk och leds av stadens biskop.