Oj, oj, oj - nu händer det mycket. Då tänker jag inte bara på att Bajen slog BP med 4-0 häromdagen och att jag hade glädje av att få se matchen på plats. Jag tänker lika mycket på att kommentaren till Galaterbrevet kom idag och att jag ägnat några timmar åt att skicka ut den till er som hade förhandsbeställt. Vilket kärt arbete. Hoppas nu att boken blir till stor glädje och välsignelse för de många.
Jag tänker också på dagarna med Kyrklig Samling och naturligtvis på morgondagen och helgen som ligger framför mig då jag ska till Albanien och undervisa blivande ledare. Men låt mig ta en sak i taget.
Mötet med Kyrklig Samling uppskattade jag mycket. Det är fantastiskt överlåtna människor jag har fått möta. Människor som ber, arbetar och gråter på grund av Svenska kyrkans situation. De flesta är i min ålder, det vill säga övre medelåldern och gång efter annan saknar jag de yngre. Jag undrar uppriktigt sagt var de yngre befinner sig och vad de får sig till livs - andligt sett.
Det pågår ett samtal inom Kyrklig Samling om gudstjänstotrygghet. Det är väl så många trogna ser på det hela. Inte särskilt konstigt med tanke på den förskjutning som ägt rum från kristen tro till moralism och terapi. Men läget är än allvarligare. det handlar inte om otrygghet utan om osäkerhet. Vad är skillnaden? Någon förklarade. Otrygghet är en sak för Socialtjänsten. Osäkerhet är en uppgift för militären. Så är det naturligtvis. Skönt med någon som kan urskilja och som vågar säga det. Det är inte bara en fråga om hur individen kan uppleva gudstjänsten utan en fråga om hur det faktiskt förhåller sig. Låt mig få fråga di käre läsare. Vilken gud är det Svenska kyrkan och din församling talar om och ber till? Det är inte längre självklart att vi talar om Bibelns Gud, det vill säga om HERREN och Fadern. Hur ser det ut i din församling? Vågar du höra vad som faktiskt sägs när du sitter i högmässan?
En andra fråga: Driver predikanten Kristus? Eller talar han/hon i bästa fall bara om Kristus? Kan det rent av vara så att du lyssnar till moralism? Till terapi prat i största allmänhet? Stannar förkunnelsen vid ett allmänreligiöst tal om gud? Kan det rent av vara så att Marcion går igen? Han som talade om att vi inte behöver den bibliska bakgrunden eller menade att det i världen pågår en kamp mellan gott och ont? Är det så att Pelagius går igen? Han som hävdade att människan var utan arvsynd, utan köttslig natur? Som menade att det du eller jag åstadkommer har betydelse för vår frälsning? Har du koll?
En tredje: Är den präst du sitter hos verkligen en präst? Är hon/han präst till funktionen? Har det som jobb? Eller hon/han bara en "lejd herde"? Frågorna är brännande och det stannar inte vid otrygghet utan det handlar om osäkerhet. Och en fjärde: Hur firas nattvarden? Används glutenfritt bröd som inte är bröd? Eller används alkoholfritt vin som inte är vin? Hur lyder nattvardsbönerna?
Jag har en känsla av att många lekmän inte har en susning om vad kyrka och ämbete handlar om. Man lever i godan tro, men det kommer inte att hålla i längden. Det här var några tankar jag fick under några goda dagar. Jag skulle gärna berätta mer men utrymmet tillåter inte det. Kanske kan jag återkomma.
Om du vill ha ett exemplar av Galaterbrevet - en bibelteologisk kommentar så får du gärna höra av dig till hakan.sunnliden@telia.com. KOstnaden är 175;- plus frakten. I morgon firar vi Ökenmässan i Mariakyrkan och om du har möjlighet och vilja att komma är du välkommen. Allt gott!
Jag tänker också på dagarna med Kyrklig Samling och naturligtvis på morgondagen och helgen som ligger framför mig då jag ska till Albanien och undervisa blivande ledare. Men låt mig ta en sak i taget.
Mötet med Kyrklig Samling uppskattade jag mycket. Det är fantastiskt överlåtna människor jag har fått möta. Människor som ber, arbetar och gråter på grund av Svenska kyrkans situation. De flesta är i min ålder, det vill säga övre medelåldern och gång efter annan saknar jag de yngre. Jag undrar uppriktigt sagt var de yngre befinner sig och vad de får sig till livs - andligt sett.
Det pågår ett samtal inom Kyrklig Samling om gudstjänstotrygghet. Det är väl så många trogna ser på det hela. Inte särskilt konstigt med tanke på den förskjutning som ägt rum från kristen tro till moralism och terapi. Men läget är än allvarligare. det handlar inte om otrygghet utan om osäkerhet. Vad är skillnaden? Någon förklarade. Otrygghet är en sak för Socialtjänsten. Osäkerhet är en uppgift för militären. Så är det naturligtvis. Skönt med någon som kan urskilja och som vågar säga det. Det är inte bara en fråga om hur individen kan uppleva gudstjänsten utan en fråga om hur det faktiskt förhåller sig. Låt mig få fråga di käre läsare. Vilken gud är det Svenska kyrkan och din församling talar om och ber till? Det är inte längre självklart att vi talar om Bibelns Gud, det vill säga om HERREN och Fadern. Hur ser det ut i din församling? Vågar du höra vad som faktiskt sägs när du sitter i högmässan?
En andra fråga: Driver predikanten Kristus? Eller talar han/hon i bästa fall bara om Kristus? Kan det rent av vara så att du lyssnar till moralism? Till terapi prat i största allmänhet? Stannar förkunnelsen vid ett allmänreligiöst tal om gud? Kan det rent av vara så att Marcion går igen? Han som talade om att vi inte behöver den bibliska bakgrunden eller menade att det i världen pågår en kamp mellan gott och ont? Är det så att Pelagius går igen? Han som hävdade att människan var utan arvsynd, utan köttslig natur? Som menade att det du eller jag åstadkommer har betydelse för vår frälsning? Har du koll?
En tredje: Är den präst du sitter hos verkligen en präst? Är hon/han präst till funktionen? Har det som jobb? Eller hon/han bara en "lejd herde"? Frågorna är brännande och det stannar inte vid otrygghet utan det handlar om osäkerhet. Och en fjärde: Hur firas nattvarden? Används glutenfritt bröd som inte är bröd? Eller används alkoholfritt vin som inte är vin? Hur lyder nattvardsbönerna?
Jag har en känsla av att många lekmän inte har en susning om vad kyrka och ämbete handlar om. Man lever i godan tro, men det kommer inte att hålla i längden. Det här var några tankar jag fick under några goda dagar. Jag skulle gärna berätta mer men utrymmet tillåter inte det. Kanske kan jag återkomma.
Om du vill ha ett exemplar av Galaterbrevet - en bibelteologisk kommentar så får du gärna höra av dig till hakan.sunnliden@telia.com. KOstnaden är 175;- plus frakten. I morgon firar vi Ökenmässan i Mariakyrkan och om du har möjlighet och vilja att komma är du välkommen. Allt gott!