Det har framgått av berättelsen, att den ekumeniska rörelsen har påverkat utvecklingen i Hjälmserydsbygden när det gäller attityder och förhållningssätt mellan församlingarna och deras företrädare. Tydligast har det tagit sig uttryck i de nybildade frikyrkoförsamlingarna i Rörvik och Stockaryd.
Forskarna Thorleif Pettersson, Sven-Erik Brodd och Margareta Skog har definierat tre kategorier av ekumenik: strukturell ekumenik, funktionell ekumenik och alliansekumenik/-verksamhet. (23) Samgåendet av alliansförsamlingarna och pingstförsamlingarna i Rörvik respektive Stockaryd är exempel på strukturell ekumenik. Det finns även gott om exempel i berättelsen på alliansekumenik i form av ekumeniska gudstjänster, gemensam konfirmationsundervisning och skidresor.
Den karismatiska rörelsen har i Hjälmseryd å ena sidan skapat komplikationer för ekumeniken, men å andra sidan har den i sin mjukare form gett förutsättningar för ökad närhet. Omsorgen i förbön och diakoni, rörelsen för ny sång och dans, liksom den relationella rörelse som t.ex. har tagit sig uttryck i kommuniteter, har varit följeslagare till den karismatiska rörelsen och har skapat ekumeniska former som förenat på ett relationellt plan. Denna utveckling visar sig i berättelsen primärt i fördjupade relationer mellan ledare. Tankarna på en enda församling finns hos församlingsledare i Hjälmserydsbygden, men ses inte som realistisk.* Avståndet mellan Svenska kyrkan och församlingar med en traditionell frikyrkokultur – men även mellan en del av de senare – ses som långt. För närvarande finns det inga kända planer på steg när det gäller strukturell ekumenik i bygden.
Den ekumenik som bygger på personliga relationer – som i sin tur kan resultera i alliansekumenik, strukturell och funktionell ekumenik – förefaller både i Hjälmserydsbygden och på de andra orterna som undersöks i detta projekt vara under tillväxt. Jag skulle därför vilja föra in ett fjärde ekumeniskt begrepp: relationell ekumenik eller mäklarekumenik, som bygger på att nätverk och mötesplatser ses över och utvecklas med hjälp av mäklare (24) (brobyggare), som på ett informellt men tydligt och medvetet sätt, bygger relationer mellan församlingar och verksamheter – särskilt till dem i periferin.
En relationell ekumenik kan ses som en skör form av ekumenik, vilket informanter påpekar, eftersom det tar tid att bygga upp nära och trygga relationer. När församlingsledare flyttar ofta försämras möjligheterna till ett sådant bygge, för ”så byter dom pastor, och då får man lite grann börja om”, som en informant säger.* Men informanterna är överens om att nära relationer har stor betydelse för ekumeniken. I intervjuerna nämns om unga ledare som bygger relationer med varandra och utifrån dessa skapar mötesplatser både för unga och äldre.* Kanske är en skörhet, som denna typ av ekumenik innebär, inte enbart negativ. Om man väljer en kyrkosyn, som den franske teologen Christian Duquoc (25), där kyrkan ses som ett provisorium som ständigt utvecklas och inte något som kan permanentas, så kan den arbetsinsats som ett ledarbyte innebär även ses som en önskvärd möjlighet till revitalisering.
En relationell ekumenik skulle kunna vara verktyget för att hålla samman kyrkans alla olika uttrycksformer. I intervjuerna finns det en relativt hög grad av konsensus om att flera olika församlingsledare har spelat viktiga roller i att binda samman församlingar och grupper. De har försökt informera och förklara för de parter det har varit spänningar mellan, hur de andra tänkt. De har också försökt verka för försoning och gemenskap mellan individer, grupper och församlingar. Tillresande medlare har förekommit i några fall, men de har inte i någon högre grad lyckats lösa konflikterna och åstadkomma försoning. Med ett bekräftat och utrustat lokalt mäklarskap kan möjligheten att på ett konstruktivt sätt möta framtida revitaliseringsrörelser förmodligen öka. Det skulle i så fall skona både församlingar och enskilda, som under brytningstider riskerar att sargas, vilket som vi sett har skett under det senaste halvseklet. Här ger intervjuerna många exempel. Mäklarskap kan utövas med hjälp av spontana informella möten, men betydelsen av organiserade mötesplatser som Sävsjö kristna råd, Skolkyrkan och regelbundna samlingar för församlingsledare skall inte underskattas.
(23) Skog, Margareta (2010) Frikyrklighet och ekumenik kring millennieskiftet: I Berndt Gustafssons fotspår: Tre studier, Lunds Studies in Sociology of Religion
(24) Begreppet mäklare (engelska broker) används inom sociologisk teoribildning som beteckning på personer som överför och tolkar information mellan olika grupper av människor.
(25) Duquoc, Christian (1986) Provisional Churches. An Essay in Ecumenical Ecclesiology London: SCM press
Forskarna Thorleif Pettersson, Sven-Erik Brodd och Margareta Skog har definierat tre kategorier av ekumenik: strukturell ekumenik, funktionell ekumenik och alliansekumenik/-verksamhet. (23) Samgåendet av alliansförsamlingarna och pingstförsamlingarna i Rörvik respektive Stockaryd är exempel på strukturell ekumenik. Det finns även gott om exempel i berättelsen på alliansekumenik i form av ekumeniska gudstjänster, gemensam konfirmationsundervisning och skidresor.
Den karismatiska rörelsen har i Hjälmseryd å ena sidan skapat komplikationer för ekumeniken, men å andra sidan har den i sin mjukare form gett förutsättningar för ökad närhet. Omsorgen i förbön och diakoni, rörelsen för ny sång och dans, liksom den relationella rörelse som t.ex. har tagit sig uttryck i kommuniteter, har varit följeslagare till den karismatiska rörelsen och har skapat ekumeniska former som förenat på ett relationellt plan. Denna utveckling visar sig i berättelsen primärt i fördjupade relationer mellan ledare. Tankarna på en enda församling finns hos församlingsledare i Hjälmserydsbygden, men ses inte som realistisk.* Avståndet mellan Svenska kyrkan och församlingar med en traditionell frikyrkokultur – men även mellan en del av de senare – ses som långt. För närvarande finns det inga kända planer på steg när det gäller strukturell ekumenik i bygden.
Den ekumenik som bygger på personliga relationer – som i sin tur kan resultera i alliansekumenik, strukturell och funktionell ekumenik – förefaller både i Hjälmserydsbygden och på de andra orterna som undersöks i detta projekt vara under tillväxt. Jag skulle därför vilja föra in ett fjärde ekumeniskt begrepp: relationell ekumenik eller mäklarekumenik, som bygger på att nätverk och mötesplatser ses över och utvecklas med hjälp av mäklare (24) (brobyggare), som på ett informellt men tydligt och medvetet sätt, bygger relationer mellan församlingar och verksamheter – särskilt till dem i periferin.
En relationell ekumenik kan ses som en skör form av ekumenik, vilket informanter påpekar, eftersom det tar tid att bygga upp nära och trygga relationer. När församlingsledare flyttar ofta försämras möjligheterna till ett sådant bygge, för ”så byter dom pastor, och då får man lite grann börja om”, som en informant säger.* Men informanterna är överens om att nära relationer har stor betydelse för ekumeniken. I intervjuerna nämns om unga ledare som bygger relationer med varandra och utifrån dessa skapar mötesplatser både för unga och äldre.* Kanske är en skörhet, som denna typ av ekumenik innebär, inte enbart negativ. Om man väljer en kyrkosyn, som den franske teologen Christian Duquoc (25), där kyrkan ses som ett provisorium som ständigt utvecklas och inte något som kan permanentas, så kan den arbetsinsats som ett ledarbyte innebär även ses som en önskvärd möjlighet till revitalisering.
En relationell ekumenik skulle kunna vara verktyget för att hålla samman kyrkans alla olika uttrycksformer. I intervjuerna finns det en relativt hög grad av konsensus om att flera olika församlingsledare har spelat viktiga roller i att binda samman församlingar och grupper. De har försökt informera och förklara för de parter det har varit spänningar mellan, hur de andra tänkt. De har också försökt verka för försoning och gemenskap mellan individer, grupper och församlingar. Tillresande medlare har förekommit i några fall, men de har inte i någon högre grad lyckats lösa konflikterna och åstadkomma försoning. Med ett bekräftat och utrustat lokalt mäklarskap kan möjligheten att på ett konstruktivt sätt möta framtida revitaliseringsrörelser förmodligen öka. Det skulle i så fall skona både församlingar och enskilda, som under brytningstider riskerar att sargas, vilket som vi sett har skett under det senaste halvseklet. Här ger intervjuerna många exempel. Mäklarskap kan utövas med hjälp av spontana informella möten, men betydelsen av organiserade mötesplatser som Sävsjö kristna råd, Skolkyrkan och regelbundna samlingar för församlingsledare skall inte underskattas.
(23) Skog, Margareta (2010) Frikyrklighet och ekumenik kring millennieskiftet: I Berndt Gustafssons fotspår: Tre studier, Lunds Studies in Sociology of Religion
(24) Begreppet mäklare (engelska broker) används inom sociologisk teoribildning som beteckning på personer som överför och tolkar information mellan olika grupper av människor.
(25) Duquoc, Christian (1986) Provisional Churches. An Essay in Ecumenical Ecclesiology London: SCM press